måndag 25 februari 2013

Bloggflytt

Från och med nu bloggar jag på highwaydesign.fi
Hoppas du vill följa mig där!

This blog is moving to highwaydesign.fi
I hope to see you there!

fredag 22 februari 2013

På väggen hos CaisaK

Fina CaisaK bloggar om The sky´s the limit! Åh hon har ett sånt vackert hem. Hur är det ens möjligt att bo så där stilfullt...och inga färgranna skrikande plastleksaker så långt ögat når? oj oj...så fiiint!

It sure feels like friday!

Det ÄR något speciellt med fredagar! Trots att man är hemma hela veckan, så känner man i kroppen att det är fredag! 
Själv ska jag ställa till med 30-års fest i helgen -Vad ska DU göra?

Njut nu det sista av vintern kära ni, snart är våren här!

tisdag 19 februari 2013

Highway Design hos Mokkasin

Bild från Mokkasin bloggen
Hej Sverige! Nu hittar man Highway Design prints hos en av mina absoluta favoritshoppar, Mokkasin! Jeijj! På bloggen hittar ni Sofias underbart inspirerande bilder.


måndag 18 februari 2013

Got to love Iittala


Kärlek. Ren kärlek. Materialistisk kärlek.

fredag 15 februari 2013

Om att gå sin egen väg...


Minns ni att jag för ett år sedan hade besök av ett filmteam och att jag lovade berätta vad det blev så fort det var klart...? Well -DETTA är vad det blev. En "infofilm" för ungdomar som står inför sina yrkesval. 21 små filmer där utexaminerade elever berättar hur det är ute i arbetslivet, jag representerar Bildartesan utbildningen på YA (Yrkesakademin i Österbotten). 

Jag tycker att filmen blev riktigt bra men jag irriterar mig så på att jag var så post-pregnant, med alldeles för många extra bebis-kilon och alldeles hängig av allt ammande...och nu är det förevigat för all tid. Nej vet ni vad det stör mig!

Nåväl, så här går min historia;

När jag var 16 år vaknade jag upp en morgon och sa till mamma att nu går jag inte tillbaka till gymnasiet, aldrig, nånsin mera. Jag hade börjat gymnasiet för att alla andra gjorde det, trots att jag redan innan visste att det inte var min grej. Jag visste ju redan vad jag ville jobba med och tre år i gymnasiet kändes som waste of time. Min förstående mamma sa -jaha, just så, och ringde rektorn.

Eftersom tåget för att söka in till någon utbildning redan hade gått för terminen, så gick jag ett halvt år på en konstverkstad vid Musikcafé Afteri Eight. Sedan sökte jag in till industriell design i Umeå och till Bildartesan på YA (på den tiden hette utbildningen Mediakultur och Bildkonst). Till Umeå kom jag inte in (vilket var en himla tur får det hade verkligen inte varit min grej) så jag började på YA. Åh så bra det var. Vi testade på en hel massa olika tekniker och fick en bred grund att stå på inför vidare studier. Efter att ha målat hela mitt liv, rörde jag dock inte en pensel på flera år efter utbildningen... Jag hade liksom på något sätt fyllt min kvot. Däremot kunde jag konstatera att det var formgivning jag ville satsa vidare på och jag sökte in till formgivningslinjen på Novia (då hette skolan Svenska Yrkeshögskolan).

När jag började på formgivningslinjen kom jag hem. Åh så jag trivdes. Jag älskade skolan och sög i mig allt som en svamp. Jag var så ivrig att komma igång så jag startade mitt företag på sidan av studierna år 2006. Under hela utbildningen hade jag stor nytta av allt jag lärt mig under grundutbildningen på YA. Det var tre välspenderade år!

I dag, 14 år senare, ångrar jag inte en sekund att jag hoppade av och gick min egen väg. Jag har alltid varit målmedveten och jag visste vart jag ville nå. Där är jag idag.

Jag älskar mitt jobb. Jag tänker på det VARJE dag hur tacksam jag är att jag får jobba med det jag älskar mest. Jag ser fram emot ett långt arbetsliv och jag ser fram emot att lära mig mer och bara bli bättre och bättre. För fullärd blir man ju aldrig någonsin, och det känns väldigt sporrande!

Mitt företagarskap har jag fått från min pappa som jobbade som egenföretagare hela sitt liv. Hela min uppväxt såg jag upp till honom -och trots att jag såg hur han kämpade på, hur han jobbade till sena kvällar utan semestrar, så tänkte jag att EN DAG skall jag också ha ett eget företag. Jag önskar så att han fick vara med i dag och följa mig på min resa. Men jag vet att han ser ner på mig från sin molntapp och hejjar på! Puss på dig pappa och tack för all inspiration och vägledning!

Ni kan se alla yrkesfilmer på yrken.substans.fi.

onsdag 13 februari 2013

Ha nu en riktigt riktig fin dag kära ni! Hoppas ni får spendera den med de som står er närmast hjärtat! 

söndag 10 februari 2013

Kaputt

Nu har vi avverkat tre stycken kalas på två dagar. Börjar känna mig lite kaputt. Men vilken härlig helg det har varit, med många fina vänner och många fina kids. Jag kan knappt tro att tösabiten redan fyllt ett år. Känns som om hon alltid varit här hos oss. Minns inte ens hur det var att ha bara ett barn?! Trots att jag kan sörja att bebistiden är så kort så tycker jag ändå att det är skönt när dom blir lite äldre och mer självgående.

För övrigt har jag en ledig kväll i kväll och försöker att inte tänka på jobb. Men det är svårt. Det är så tusans mycket skoj på gång nu! Men i kväll är det stop. Stop i maskineriet. Nu ska jag stänga datorn illa kvickt så att jag inte av misstag heller öppnar jobb-mappen.

Go´kväll fina ni!


torsdag 7 februari 2013

Veckan som gått

Vi har firat vår 1-åring och haft sjukstuga. Stressigt att hinna med allt jobb när båda kidsen är hemma. Men med lite pussel och himla mycket tålamod så går det. En helt ok vecka. I helgen vankas 1-års kalas och 30-års fest! Inte illa!
Jag önskar er redan nu en dunderskön helg!

måndag 4 februari 2013

Ett liv i 190

Mitt liv speedar på i 190. Jag försöker hänga med. Jag visste redan innan nyåret att 2013 skulle bli något speciellt. Men det har knappt hunnit bli februari och jag är redan totalt överrumplad. Got to love 2013!! 

För övrigt hittade jag världens vårigaste lakan när jag var i Vasa i fredags. Var tvungen att köpa hem dem, i hopp om att våren alldeles just står bakom dörren...

fredag 1 februari 2013

Med risk för att bli tjatig...

...med risk för att bli tjatig alltså...men då jag blir så GLAD av det här! Marimekko...igen...jag vet. Men dom trycker precis på de där rätta knapparna så man blir så där alldeles knäsvag och lite fnittrigt kär. Det är liksom bara för mycket av allt och sen lite till på det. Ungefär så. Over and out.